Kära vänner,

 

Härmed översänds församlingsblad för sommar och höst 2019. Predikoturerna är preliminära vad avser präst som leder gudstjänst.

 

Under vårterminen fortsatte vi att fira huvuddelen av våra gudstjänster i EFS-kapellet. Dessvärre drabbades kapellets källare av två stora vattenläckage tätt efter varandra vilket gör att man misstänkt vandalisering. Nu är emellertid lokalen iordningsställd och har blivit riktigt fin. Vi disponerar över ett utrymme där vi kan förvara liturgiska kläder och annat som behövs för gudstjänst och kyrkkaffe. Det underlättar mycket för förberedelserna. För att inte helt bryta upp från IOGT:s lokaler på Bantorget, har vi hittills firat gudstjänst där första söndagen varje månad. I höst kommer det att bli lite mer sällan. 4:e i advent och annandagen är det dock speciellt bra att ha tillgång till Bantorget 5 eftersom julfestligheterna i EFS-kapellet gör det mindre lämpligt att vara där då. De flesta av vårens bibelstudier hade vi också på IOGT. Vid sex tillfällen begrundade Bibelns undervisning om den Yttersta tiden. De flesta gångerna var vi fyra till sex deltagare. Bibelstudierna fortsätter i höst. Först skall vi ha en samling om den Yttersta domen som planerades till den 3/6 men som ställdes in. Vid vissa samlingar hann vi inte avsluta ämnena, så att ett par av höstens studier kommer att ägnas åt dem. Program kommer senare. Förslag till tema mottas med tacksamhet!

En speciell begivenhet under våren var samlingen med teol.dr. Torbjörn Johansson, lektor vid Församlingsfakulteten i Göteborg (FFG), om kristen tro och politiska ställningstaganden. Föredraget, som följdes av samtal, ägde rum i EFS-kapellet lördagen 13/4. Det blev mycket uppskattat av de drygt 20 åhörarna. Torbjörn predikade sedan vid Palmsöndagens högmässa.

Liksom tidigare år deltog församlingen i Akademiska Föreningens hälsningsgille där vi, omgivna andra föreningar och organisationer, presenterade vår gemenskap för studenter och andra besökande. Höstens hälsningsgille blir fredagen 6/9. Gillet ger tillfälle till samtal med studenter om kristen tro och kontakter med andra kristna organisationer. Hör av dig till undertecknad om du vill hjälpa till!

Vid församlingens rådslag och årsmöte söndagen 5/5 samtalade vi bl.a. om ekonomin. Det konstaterades att vi behöver få in minst 1000 kr per kollekttillfälle för att den skall vara i balans. Dessutom är det bra om det blir ett överskott så att församlingen kan bidra till prästtjänsten (50% av heltid) som ju bekostas av Lutherstiftelsen. Det beslutades också att vi i höst skall ha två externa kollektändamål: FFG och Nordiska Lutherhjälpen. Medlemsavgiften i Föreningen S:t Markus församling i Lund fastställdes till 50 kr (fr.o.m. 2020). Vi diskuterade möjligheten att genomföra en kyrkodag i nordvästra Skåne. Något datum har ännu inte kunnat fastställas.

 

Vi får i tacksamhet uppmärksamma att Missionsprovinsen fått en ny biskop. Roland Gustafssons efterträdare Bengt Ådahl vigdes till provinsens tredje biskop vid en högtidsgudstjänst i Immanuelkyrkan i Göteborg söndagen 28/4. Det var en uppbygglig tilldragelse. Stor representation från lutherska kyrkor i andra länder (bl.a. bp. Hans Jönsson från Lettland, biskopar från Finland och Norge samt präster från England och Tyskland) erinrade om att Missionsprovinsen, och därmed vår församling, ingår den världsvida kyrkan och den familj av samfund som ansluter sig till den evangelisk-lutherska bekännelsen. Bengt Ådahl prästvigdes 1975 av biskop Bertil Gärtner för Göteborgs stift. Efter sin pensionering från tjänst som kyrkoherde i Slättåkra-Kvibille 2017 har han betjänat en koinonia i Oskarströmstrakten. Vi omsluter biskop Bengt med våra förböner!

 

Till sist något om sommaren. Undertecknad har semester 1/7 t.o.m. 4/8. Som framgår av predikoturerna kommer Andreas att leda gudstjänst vid två tillfällen under perioden. Både jag och Andreas är tillgängliga på telefon/e-post för pastorala ärenden.

Så önskar jag er alla en välsignad fortsättning på sommaren! Patrik Toräng

 

 

Katekesförklaring över Andra budet

 

Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad, som missbrukar hans namn.

Vad är det? Vi skall frukta och älska Gud, så att vi inte brukar hans namn till onda önskningar, svordomar, vidskepelse, lögn och bedrägeri, utan åkallar det i all nöd, ber, tackar och lovar.

 

”Liksom första budet, Du skall inga andra Gudar hava jämte mig, har undervisat hjärtat och lärt oss om tron, så för oss nu detta andra bud utåt, och vill vända vår mun och vår tunga till Gud. Ty det första som bryter fram ur hjärtat och visar sig, är orden.” Så skriver Martin Luther i Stora katekesen (SK) om det Andra budet. Vad hjärtat är fullt av, det talar munnen, säger Herren Jesus i Matteusevangeliets 12:e kapitel. Våra ord vittnar om tro och otro, om gemenskap med Gud eller avsaknad av denna. I ett avkristnat land präglas de flestas tal av otro. Det är ju tydligt i Sverige där svordomar används i dagligt tal av nästan alla. Det avslöjar vårt folks bortvändhet från Gud. Och bortvändhet från Gud framkallar olyckor som kan ses som Guds straff för otron. Så kopplar Herren en hotelse till detta bud: ty Herren skall inte låta den bli ostraffad, som missbrukar hans namn. Luther menade att förfallet i samhället berodde på hjärtats otro som avslöjades av missbruk av Herrens namn. Han menade att det stod värre till än någonsin förr: ”Ty här finnes ingen verklig styrelse, ingen lydnad, pålitlighet eller tro, utan idel otyglat, obändigt folk, på vilka ingen undervisning eller bestraffning hjälper. Detta är Guds vrede och straff, emedan man så fräckt föraktat detta bud.” (SK)

 

Det grövsta missbruket av Guds namn är att återge Guds vilja och verk på ett osant sätt: Falsk lära är missbruk av Guds namn! Man ger sken av att tala Guds sanna ord men i själva verket förvränger man Guds ord till lögn. Grovt missbruk av Guds namn är det också när man med ed åberopar Bibelns Gud för att bedyra att något är sant fastän man vet att det är osant. ”Ty att ljuga och bedraga är väl i och för sig en stor synd, men blir så mycket svårare, om man därtill vill rättfärdiga bedrägeriet, och för att bekräfta sitt falska påstående åberopar Guds namn och gör detta till ett täckelse för sin skändlighet. På så sätt blir av en lögn en tvåfaldig, ja, en flerfaldig lögn.” (SK) Men det är gott att i rättssalen vid Guds namn bedyra ett sant påstående. Då gör man Gud till vittne att en sak verkligen är som man säger.

 

Så finns det ett skenheligt sätt att missbruka Guds namn. Det sker, skriver Henric Schartau i sin Bibliska katekes, då ”man ställer sig mera andlig, och mera angelägen om Guds ord än man verkligen är”. Man talar fromt för att skapa en from fasad. Men fasaden döljer ett hjärta där mycket orätt och orenhet rör sig.

Ofta missbrukar vi Guds namn av tanklöshet eller trötthet. Till exempel då vi läser något om Gud eller talar med Gud i bönen, ”utan att tänka på vem man läser om eller talar med” (Schartau).

 

Men risken att missbruka Guds namn får inte hindra oss från att rätt bruka det. Gud bjuder oss, skriver Luther, att bruka Guds namn ”till sanning och allt gott, som då man rätteligen avlägger ed …. när man rätt undervisar, anropar Guds namn i nöd, tackar och lovar i medgång.” Föräldrar bör inprägla i deras barn, ”att man vid åsynen av något förskräckligt skall göra korstecken och säga: ’Hjälp, käre Herre Kristus!’. Likaså när något gott oväntat händer, att man då säger: ’Gud vare tack och lov!’ Då påminner man sig om Guds närvaro, hans goda omsorg och hans makt att hjälpa. Samtidigt håller man djävulen borta genom att Guds namn rätt brukas och åkallas.

 

Vi är kallade att åkalla Herren i nöden. Inte minst i syndanöden. Gud kan vi förenas med eftersom Jesus Guds son sonat vår synd och uppfyllt all rättfärdighet i vårt ställe. Även om du är i svår nöd eftersom du själv syndat grovt eller faller i synd om och om igen, så förtvivla inte, utan be Herren om hjälp och tröst. Fadern i Himmelen sände ju sin Son till oss för att vi, fallna människor, frimodigt skall få åkalla Honom i djup syndanöd. Detta i visshet om att vi även då, när vi felat, i Jesus vår Frälsares namn, äger Herrens nåd, omsorg och eviga liv! Gud vare tack att Han är oss syndare nådig!

Patrik T

Profetorden bör ni låta lysa som en lampa i ett mörkt rum, tills

dagen gryr och morgonstjärnan går upp i era hjärtan. 2 Pet 1:19

 

Du sitter i ett trångt rum där becksvart mörker råder. Du kan inte

komma ut ur det, och även om du skulle kunna det, vet du inte vad

som väntar utanför. I ett sådant mörker kan man inte företa sig

något. Men ser ju inte vad man gör, man kan inte på avstånd se vad

man måste förhålla sig till, inte vilka faror som hotar. Hör man något

närma sig vet man inte vad det är. Inte heller medmänniskorna man

kan få hjälp av eller själv hjälpa. Även om det finns möjligheter där

man sitter i det mörka rummet, ser man dem inte. Mörker står för

passivitet, okunskap, villrådighet, ensamhet, utsatthet. Och en

väntan efter ljus! Efter Guds ljus! För här handlar det om ett

existentiellt mörker där jag frågar mig varför jag finns på denna jord

och vad som är meningen med mitt liv. Ett liv som dag för dag

närmar sig sitt definitiva slut utan att jag kan se eller påverka vad

målet är och vad som skall hända sedan.

 

Så lyser det framför mig ett ensamt ljus. Hur litet det än är, ser

man ljuset. Det lyser inte upp hela rummet, men det ger en total

kontrast till mörkret som täcker allt annat. Man kan inte flytta det här

ljuset och lysa sig fram med det dit man vill. Det förblir på den plats

det är tänt. Det är ett fast ljus jag inte råder över. Ljuset hjälper mig

inte att se så mycket mer, men det är ändå ett hopp, just för att det

är ett ljus, det enda ljuset i mörkret.

 

Så har många människor uppfattat profeternas ord i Gamla

testamentet, ja, alla heliga ord i hela Bibeln. Det representerar ett

ljus, det vet man. Men dess sken är för litet för att driva bort allt

mörker. För man förstår inte den storslagna innebörden i

profeternas ord, man vet inte hur de skall tolkas. Men ljuset finns

där, man måste räkna med det. Man vet att det kommer från Gud.

Det lyser så pålitligt, och hoppfullt mitt i mörkret. Och inget kan

släcka det. När du så har gripits av ljuset i Guds ord att du vet att

det kommer från Herren har den treenige Guden tagit tag i dig.

 

Så gryr dagen och Morgonstjärnan går upp i ditt hjärta. Herren

Jesus Kristus tar sin boning i din själ. Så förstår du med ens det

viktiga i ljusets verklighet. Profetiornas innebörd faller på plats så att

du vet vem de syftar på. De handlar om Jesus Kristus, om vad

Jesus har gjort och skall göra för dig. Nu kan du orientera dig i

mörkret, du vet vart du är på väg och behöver inte längre vara

villrådig och rädd. I ljuset räddas du från faror och ser var hjälpen

finns. Det allra viktigaste är att du vet vem som är ljuset: Bibelns

Jesus Kristus, avlad av Helig Ande och född av jungfru Maria, din

Herre och Frälsare, den ende som kan förena dig med Gud.

 

Petrus skriver vidare: ”Ni skall tänka på att man aldrig kan tyda

en profetia i Skriften på egen hand.” Ljuset som låter mig förstå

tillvarons mål och stora sammanhang, det ger Gud mig då tiden är

inne för mig. Han ger detta ljus över min tillvaro genom sina

Gudsmäns budskap i Guds ord: ”Ingen profetia har förmedlats

genom mänsklig vilja, utan drivna av den helige Ande, har

människor talat ord från Gud.” Ljuset är Guds ord i Bibeln. Och

ljuset som jag först inte trodde kunde hjälpa mig fastän jag visste att

det var ett ljus, det visade sig vara den levande Guden själv. För

drivna av Helige Ande, har människor talat Guds levande ord.

 

Guds folk skapas genom den tro dess medlemmar får då de

genom Guds Andes upplysning fattar att gudsmännens ord i den

Heliga Skrift formulerats av Gud själv. Och att Morgonstjärnan, som

går upp i hjärtat och låter dem förstå Ordet och som är Ordet, är

Guds Son Jesus Kristus. Därför gläds man åt Bibeln för att den

verkligen är Guds ord. Och man får allt fler insikter i vad Ordet

betyder då Guds ande efterhand låter oss förstå profetiorna. Guds

ord är alltså Guds verk. Och vår tro och vår rätta insikt i Guds ords

mening är också en Guds gåva som han ger åt människor då han

finner för gott att göra så. Så läs din Bibel, lyssna till bibeltrogen

förkunnelse. Då kan Guds Morgonstjärna, Jesus Kristus, lysa upp

din själ så att du förstår och tror Evangeliet, och så blir frälst.

 

Patrik Toräng